Jag tänkte uppdatera om vad som händer lite i livet här nere.
Vi kör på på jobbet, har fått så många guldstunder den senaste veckan och det har varit så fint.
Kvalitétstid med barn och skrattat, läst, blivit osams, försonats, lekt, städat tillsammans.
Vi har haft bra och dåliga dagar, lugna dagar och dagar fyllda av kaos.
Ja, ni vet ju melodin vid det här laget.
Senaste veckan kan beskrivas med denna bild.
Vi turas om att stå upp och att ligga på golvet, att le och att panika.
Tur att vi har varandra och att vi är omringade av ett utomordentligt team.
Nått som också lyft upp oss senaste veckan är denna lilla valp som tydligen bara var tvungen att räddas.
Varsågoda.
Jag ger er: Bojan.
Hösten har kommit och tack och gudskepris också vår ved.
Lyckligvis har vi också lysande vänner som hjälpt oss att hugga i massor.
Vedhuggardagar i höstsol med hög musik är ändå för himla gott.
Och friden i själen över att vi nästan är klara med allt vårt huggande och staplande är otrolig.
I och med vår flytt bor vi nu till min stora glädje närmare berget och naturen.
Fridfulla promenader vid vinodlingar kompenserar nästan uteblivna promenader på svenska grusvägar.
OCH.
Den största grejen av dom alla.
Vänner, släkt, bekanta, totala främlingar.
Jag har blivit faster!
Faster Åsa.
Faster Åsa.
Denna lilla knodd har äntligen kommit till världen, vi har skypeat och hon känns fin och reko.
I jul blir det gos så det står härliga till. Det blir himla bra.
Så.
Det var allt.
Hej!
Kommentera